Jag tror att jag skrev ett sånt här inlägg runt midsommar också? Om inte så gnällde jag om det då i alla fall. För jag hatar nyår och midsommar!

Jag och P har två grupper vänner:

1. Våra vänner som inte har barn.
2. Våra vänner som har barn.

De vänner som inte har barn går på röjarfester eller åtminsone icke-barnvänliga fester. Där passar vi inte in längre.
De vänner som har barn har också en stor umgängeskrets eftersom de har bott här i Örebro länge. De är redan upptagna.

Nyår och midsommar firar man med vänner? Var passar vi in? Ingenstans. Och så roligt är det inte att sitta ensamma år efter år. Även om det var mysigt Noahs första nyår.

Jag har ju en idé om nyårsfirande. Det vore så mysigt. Man klär upp sig ordentligt. Är kanske 4-10 personer. 3-rätters middag, cocktail och champagne. Barnen somnar och de vuxna fortsätter prata och dricka vin och se på fyrverkerier och mingla och bara ha det härligt och uppklätt och festligt. Fast vuxet!

Hojta till om ni är intresserade. Eller vad säger jag, det var ju brist på intresse för sånt som orsakade hela inlägget. Never mind.

My god, jag hinner ju ingenting!
Kan det bero på att jag jobbar heltid, pluggar heltid och har två barn varav den ena är tre månader?

Dessutom är jag trött!
Kan det bero på att jag jobbar heltid, pluggar heltid och har två barn varav den ena är tre månader samt att jag inte har sovit en hel natt på ett år?

Dessutom är jag stressad!
Kan det bero på att jag ska skolas in på jobb, plus göra tre tentor plus fixa 25-årsfirande, plus leta födelsedagspresenter plus julklappar?

Men mest så är jag lycklig.
Kan det bero på att jag har ett kul jobb, en härlig make och världens bästa barn?

I'd like to think so...

Vilken tur! Om man bestämmer sig för att gifta sig i november, kanske man inte förväntar sig snö och strålande sol från isblå himmel. Men sån tur har alltså A och T! Vi ska åka till rådhuset för att vara deras vigselvittnen om ca två timmar. Nästan dags att börja göra sig fin med andra ord. Sedan på kvällen blir det grekisk mat på Efesos, för att fira de nygifta. Mycket trevligt!

Lite panik blev det ju över barnvakteriet, eftersom de är våra enda barnvakter. Tur nog ställde söta Malin upp, så allt löste sig! Lill-bebisen får följa med och sova i vagnen, hade vi låtit Malin ta hand om båda ungarna hade hon nog blivit knäckt för  all framtid. Och det vill jag ju inte, jag vill ha min kompis kvar sund och frisk.

Igår var det lönedag, hjälp vad mycket folk på stan! Idag också antar jag. Och vi också, såklart. Med tvillingvagn. Uj uj uj (För att vara riktigt närkingsk)

Hoppas att alla andra får en fin lördag också! Nu är det bad och göra sig fin som gäller, jag behöver nog två timmar på mig.

Nu har jag ju börjat jobba, och det är verkligen jättekul! Visst kommer vissa arbetsuppgifter vara rätt trista, men massor verkar jätteroligt. Skönt!

Noah kör iväg mig på morgnarna "gå bussen mamma", och ropar "MAAMMA" när jag kommer hem. Härligt! Emmsan tar flaska och är en solstråle och kan somna helt av sig självt! Gullunge.

Summa summarum: jobb - bra. Hemma -bra. Jul snart - superbra! Livet leker.

(Jag ska bli bättre på att blogga, men jag har ingen tid att sitta vid datorn nu faktiskt. Så det så. Jag är inte slapp, jag är upptagen!)

Idag handlade vi på Ikea. Jag gillar Ikea! Nu är vårt vardagsrum så fint så fint så fint, med nytt sofföverdrag (vitt!) och en ny mysig ullig matta. Jag tror att det kan vara en likadan som jänet har. Fin i alla fall!

Så nu är jag äntligen nöjd med vardagsrummet. Wiho! Annars har jag och P mått lite halvkasst, och bara för det har Noah varit som knäppsmurfen på speed. Alltså, fem minuter med ungen så är man trött och glad och helt förvånad över hur knäpp man kan vara. Och vad han ljuger! Han hittar ju på så att han blir blå i ansiktet. Han biter sig i kinden och ropar: "Aj! Kull bita mig!" Jo tjena! Han välter något och skäller på Emmy. Jag vet inte vad det kommer bli av honom. Politiker?

Nämen! Nu bloggar jag om barn igen. Vad är det med mig? Gör jag inget roligare i livet? Jo, jag var på personalmöte i fredags. Det ni! Nu är jag riktigt vuxen! Och så har jag överdoserat the office (us) den här veckan. Jag är lite kär i Jim och Pam. Kanske ska jag börja stoppa någons häftapparat i jello på nya jobbet? Eller kanske inte.

Nu sover hela familjen i alla fall. Jag älskar er så mycket små sötnosar, särskilt Emmy och Noah, för ni läser ju verkligen det här och kan verkligen uppskatta denna smetiga kärleksförklaring. Verkligen!

;-)

Lisa tycker att jag ska göra en lek med sånglåtar och texter man ska gissa på. Men tyvärr, jag lyssnar sällan på musik, barnen tycker inte om det. Så jag gör en annan lek! Gissa Noahordet! Det är enkelt. Jag skriver några ord, ni får gissa vad det betyder. Alternativt skriver jag en mening så får ni gissa vad den betyder. (Pelle, du är automatiskt diskvalificerad ur tävlingen!!)

Barnfixerad? Jag? Give me a break, jag ska börja jobba heltid, jag har rätt att vara barnfixerad de sista skälvande minutrarna.

1. Aosajier
2. Mlöm
3. Äjot, Ohan, Kjaja
4. Båtta! Jåmma!
5. Itta åfa

Flest med mest rätt vinner en puss från valfri familjemedlem.

Snart är det jul. Julen är kul!
På julen får man klappar, sen i soffan man slappar.
Detta vill jag och familjen ha, läs våra önskelistor så blir det bra!

Ellen (viktigast först!)
- Dvdbox med "kalla fötter"
- Scrapbookingsaker (se t.ex. www.panduro.se)
- Böcker! Gärna Marian Keyes "är det någon där" eller vad den nu heter.
- Spabehandling (massage!)
- Smink och kläder, det sedvanliga med andra ord

Noah
- Kläder (Obs! Se tidigare inlägg)
- Böcker
- Tvålkritor
- Pussel (inte såna med knoppar, vanliga pussel)
Inga leksaker! Han har alldeles för många redan!

Emmy
- Kläder (Obs! Se tidigare inlägg!)
- Någon prasselleksak

Pelle
- Datorsaker kanske? Jag vet inte vad nördar önskar sig, förutom den förbannade espressobryggaren han babblar om! Och så fyller eländet år också.

Man kanske kan tycka att girig jag är, som bloggar om saker vi önskar så här.
Men det är roligare att få saker man gillar bra, än att behöva byta dem efter bara en da'

Det kan vara så att något roligt kommer hända mig. Kanske! Så om ni håller tummarna riktigt fint och snällt, så lovar jag att berätta när jag vet lite mer om hur det blir.

Puss på er!

Först skrev jag kontrakt för mitt nya jobb. Yay! Det var trevligt och så. Sedan lunchade jag med jänet, det var väldigt trevligt. Vi kommer jobba mitt emot varandra, lite komiskt. Det skulle bara vår retoriklärare veta, hon undrade om vi gjorde allt tillsammans. Näe, bara a-, b- och c-uppsats och retorik och genusvetenskap (även om jag svek lite där) och nu jobbar vi i byggnaderna mitt emot varandra. Vi följer vår tradition!

Men sen var inte dagen lika trevlig längre. Jag skulle köpa bh hade jag fått för mig. Vilken mardröm. Jag provade och provade och som tur var sov Emmy men hon gnällde till då och då. Jag tror att bh-provande för storbystade är en nivå i Dantes Inferno. I promise! Tänk själv förnedringen:

- Eh, jag behöver en sån där kasse.
- Kasse?
- Ja, alltså, bh är väl lite fel ord när det är den här kalibern. Jag behöver ett tygstycke som förhindrar mina bröst att ägna sig åt fritt fall
- Jaha. Vilken storlek har du?
- 90 G?

Och sen börjar det förnedrande "ursäkta jag ska bara titta" (nej, jag står här utan bh!!) och "jag ska känna lite *grabbar tag i mina bröst* oj, den sitter ju bra". Blä!
Till sist kunde vi sluta oss till en kupstorlek större och två omkretsstorlekar mindre. Suck.

Det bästa är att den är svinful, kostade 500 kronor och fick mina bröst att se ut som strutar. Jag kom hem, P kom hem. Jag visade.

I veckan ska jag lämna tillbaka den, och vi ska någon gång till Sthlm på "snygg bh i rätt storlek som inte gör brösten till strutar"-jakt.

I helgen har vi varit supervuxna. I fredags hade vi varit ihop i fem år, och åt räkor och baguette och drack vitt vin. Det är rätt vuxet. Jag kommer ihåg när jag firade ett halvår (kul att fira halvår!) med M. Då skolkade jag och så åt vi pizza. Lite skillnad.

Sen har vi storstädat massor. Det är också väldigt vuxet. Det var nästan så att jag önskade att jag befann mig stupfull på en festival någonstans, när jag låg och skurade toaletten. Eller, det hade räckt med att slippa städa. Det måste vara enklare att vara vuxen ifall man har städhjälp. Typ en robot. Då hade vuxenlivet kickat ass! För det är ju skitkul att vara vuxen. Bara det att man får bestämma mat helt själv, och kan handla vad man vill när man är i affären. No more rödspätta här inte. Å andra sidan kompliceras det ju av att barnet ska ha näringsrik och nyttig mat. Men det blir i alla fall näringsrik och nyttig mat som vi gillar. Alltså - goodbye rödspätta och torsk - hello lax. Goodbye falukorv med makaroner - hello ruccolapasta. Mycket roligare!

Sedan skulle jag faktiskt inte vilja byta mitt oerhört übervuxna liv mot klassiskt studenliv, inte ens för en sekund. Eller jo - när Noah är magsjuk skulle jag väl hellre hantera spyor från mig själv efter en utekväll, men det är väl det. Annars är jag så nöjd så nöjd med hur vi har det. Hade jag bott i en studentlägenhet i Uppsala och varit singel och festat hela tiden hade jag varit riktigt olycklig. Det är faktiskt skönt att vara väldigt nöjd med sitt liv.

Och så i lördags kväll var vi vuxnast av alla: vi satt och diskuterade ifall vi ska skriva "testamente" om vem som ska få våra barn ifall vi båda två skulle dö. Förhoppningsvis behövs det aldrig något sånt papper, men att stoppa huvudet i marken och låtsas som ingenting är inte lösningen. Så kanske måste vi skriva ner vem/vilka vi vill att Noah och Emmy ska bo hos ifall vi dör. För det är riktigt riktigt viktigt!

Bara för att vi var så vuxna i helgen tänker jag vara ovuxen och typ slösurfa och käka något ovuxet som t.ex. nudlar till lunch. Man måste ju kompensera lite, innan vuxenpoängen slår i taket!

Jag är lite småsur. Först var jag lite sur för att det inte fanns en röd overall i rätt storlek. Sen blev jag lite sur för att Noah valde en fulgrön overall istället för den blå. Nu måste vi byta vantarna till rosa/röda istället för de blå/gråa - annars blir han för trist och icke-färgglad. Men sen blev jag lite glad ändå, för den andra overallen kostade 100 kronor mindre.

Sen blev jag lite småsur för att jag var tvungen att byta byxorna jag köpt, de var inget fina när jag provade hemma. Men sen blev jag lite glad ändå, eftersom jag hittade ett par bättre till samma pris.

Men främst är jag lite småsur över att jag är så dum och sa till Noah att Siri ska komma, en vecka innan hon kommer. Jäkla tjat från den ungen alltså!

Vid middagsbordet:

-Mamma?
- Ja?
- Sitta där! (pekar på en stol)
- Vem ska sitta där?
- Siiji!
- Men hon kommer ju inte förrän om en vecka. Du ska gå till dagis i flera dagar först. Förstår du?
- Jaa

I bilen:
- Oj! Koko (tåg)!
- Siji!
- Nej, Siri kommer inte med tåget idag, nästa vecka. Förstår du?
- Jaa

I garaget:
- Bilen! Mommo!
- Siji sitta där!
- Nej Noah, det är inte mormors bil. Och Siri sitter inte där. Hon kommer Om. En. Vecka! Förstår du?
- Jaa
- My ass att du gör!

Vi åker i bilen

Noah: Börnen!
Jag: En björn? Var då?
Noah: Där borta! Börnen!
Jag: Jag ser ingen björn?
Noah: Ramla ner!
Jag: Ramlade björnen ner?
Noah: Borta! Tog vägen?
Jag: Ja, vart tog björnen vägen?
Noah: Ramla ner!

Så nu vet ni. I Örebro går det björnar och ramlar omkring lite här och var.