Kom och ta mig, lågkonjunkturen.

Blä, vilken skitdag jag har på jobbet idag.
Jag tänker inte skriva mycket mer än så, eftersom jag har satt någon slags regel för mig själv att inte blogga om jobbarkollegor och sånt. Känns lite oproffsigt.

Så jag nöjer mig med att konstatera att jag tydligen är inkompetent och lat.
Let's just hope att mina chefer inte håller med.

På lunchen ska jag därför gå och knarka tapeter.
Det visste ni kanske inte att man kunde?
Jodå,
Pips kollektion är true uppåttjack.

Nu behöver jag bara lite choklad.
Och en svart klänning.
(Nej, den svarta klänningen hör förvisso inte ihop med min sinnesstämning idag. Men om man betänker att jag tänker gå ut och dricka alkohol och dansa på lördag (och därmed supa bort mina sorger, aka irritationsmoment), är klänningsletande ytterst högaktuellt. För hur deppig lär jag inte bli annars, om jag både är inkompetent, lat och ful i gamla paltor? Just det.)

Notera kategorin på detta inlägg.
Precis.


Grattis i efterskott

Min syrra fyllde 23 i tisdags.
Vi kunde inte fira henne då eftersom hon är utomlands.
Då var hon i Japan, nu är hon i Kina, tror jag.

När jag fyllde 23 kunde vi fira mig. Jag kunde inte ta mig så långt, jag var gravid med mitt andra barn.

Man kan säga som så att det inte är någon tvekan om vem av oss som kommer börja pensionsspara först.