Vi har en liten diktator hemma. Han kallas för Tito. Mest för att Tito var den snällaste diktatorn vi kunde komma på, det kändes lite småelakt att kalla sin söta lilla älskling för Hitler.

I alla fall, ibland är livet med Tito lite jobbigt. Det vet alla som levt i en diktatur någon gång.

Som när P ska läsa på juicepaketet vid frukost men inte får, för Tito säger att det är mammas juice. Eller som när jag försöker sitta i soffan i fem minuter men inte får, för jag ska stå bredvid när Tito åker sin bil. Tito bestämmer väldigt mycket faktiskt. Just nu tänker han bestämma att jag inte alls ska blogga, utan att jag ska läsa Pippi istället. Försöker kontrollera media och det fria ordet minsann, precis som en äkta diktator.

Ibland är det inte så farligt med allt han bestämmer. Det är väl ok att se på Nalle Puh istället för scrubs, eftersom man inte har något val när Tito pekar med fingret på tv:n och säger "Puh!!". Däremot är det lite värre när man försöker packa saker inför kommande veckan man ska vara borta, och Tito vägrar acceptera att kläderna ska ligga i väskan. *Undrar ifall riktiga Tito hade raseriutbrott på golvet med tårarna sprutandes?*

Som tur är har Tito sina trogna undersåtar katterna att bossa över, även om jag och P inte alltid lyder. Stackars katter, men Tito är nöjd. Han har stenkoll på sina undersåtar.

Nu ska jag försöka posta det här inlägget innan Tito censurerar mig, sen ska jag smyga ut i köket medan han tittar på Fifi, och försöka fixa lite frukost. (Han åt upp min fil, så jag måste fixa ny frukost.)

Som tur är brukar han vara söt också, vår Tito. Rätt sjujäkla mycket sötare än originalet, kan jag lova! Men strängare också, tror jag minsann!

Alltså, jag vet att jag egentligen i grunden är överlycklig och älskar att jag snart ska få barn. Bäst att säga det, som ett klargörande...  för nu ska jag klaga!

Halsbränna
Sammandragningar
Flodhästkropp
Nerverna utanpå kroppen
Humörsvängningar
Lågt järnvärde
Foglossning
Sömnsvårigheter
Konstant trötthet

It ain't a walk in the park being höggravid. Kan någon ge mig typ... en förlossning?

Jag är sugen på vin. Dessutom har jag sett bilder på massor av läckra klänningar som snygga L ska ha på sig på sin 30-årsfest. Då blev jag sugen på att också klä upp mig i en snygg klänning (ogravid då...) och dricka champagne på glamourfest. Men men, vad är väl en bal på slottet? Jag har ju mysbyxor, mjölkfläckar och bebisspyor att se fram emot.

Idag har vi plockat vinbär, jag och korven och min morbror. Korven plockade Ett. Vinbär. I. Taget.
Jag skryter inte när jag säger att jag plockade ruskigt många fler vinbär än vad han gjorde. Det ska nog bli paj av desa vinbär, bara jag hittar ett bra recept. Men det får bli imorgon, idag är jag slut. Likadan helvetesmarsch från bilen idag som igår, men lägg till en rak höger på ögat från ungen-from-hell. Sen var han jättesöt resten av kvällen, bara för att ge mig dåligt samvete bara för att jag tänkte "snart börjar dagis, ha ha ha!".

Usch, jag bara klagar. Ingen kommer våga skaffa barn efter att ha läst min blogg. Och jag som alltid sagt att det är lättare än man tro att ha barn. Ingen som läser denna blogg kommer någonsin tro mig.

Nu ska jag ringa min mamma och kolla om hon kommer och hjälper mig i veckan. Om inte ska jag surfa efter koppel till tvååringar...

Åh vilken dum mamma N hade idag. På väg hem från barnmorskan vägrade han gå från bilen hem, han skulle bara iväg på omvägar. Så till sist fick jag ta och kånka honom under armen, varpå han slänger sin gosehund på marken. Trött som jag var tog jag och sparkade hunden framför mig tills vi kom hem, istället för att ta upp den.

Och oj, vad dum jag var! Svart blick när han plockade upp hunden, "dumma dig!" och tröstande ord till sin hund. Sen gick han raka vägen till badrummet och tvättade av sin vovve (det hade regnat ute). När han var färdig med det ("klart!") kunde han tydligen förlåta mig.

Vilken mamma han har, sparkar på och smutsar ner hans hund!

Nu har vi varit iväg och semestrat. Både härligt och slitsamt och trevligt och märkligt på samma gång. Det var härligt att umgås alla i familjen så intensivt. Slitsamt att sova i husbil när man är höggravid. Trevligt att hälsa på vänner och bekanta.Och så var det slutligen märkligt med alla lyxbilar på campingen. Är det inte mest white trash som campar? Eftersom vi blev hjälpta av en ultratrashfamilj direkt vi anlände till Gränna camping (enda campingen vi sov på) trodde vi att våra fördomar besannats. De hade till och med hockeyfrilla!

Men sen var vi omgivna av lyxbilar och dubbelt så snygga husbilar som vår. Möjligen kan detta förklaras av att det mest är pensionärer som campar, och alla vet ju att pensionärer by default har snygga bilar. Kanske för att de är de enda som spelar bingolotto och vinner de bilarna?

Många vänner träffade vi  ju också. Jag hade en trevlig kväll med E i Älmhult, vi hade kul och mysigt med K och hennes korv i Göteborg, och så tillbringade vi ett avslappnat dygn med A och K i norra skåne. Ja, och så var mamma och mormor där också! Och N fick äta korv så det stod honom ur öronen!

Det blev två filmer på semestern också: Harry Potter and the order of the Phoenix och så Blinkande lyktor. Den ena bättre än den andra. Tips: se blinkande lyktor! Otroligt komisk dansk film som är oerhört bra! Även om man inte gillar dansk film. Den är ovanlig, man skrattar när en gravid kvinna får stryk...

Harry Potter däremot var inte lika bra. Eller, som film duger den väl. Men det var så otroligt mycket fel jämfört med boken att jag inte förstår hur man som Potter-fan kan älska den filmen. Inte för att jag stött på något fan som gör det än dock, de flesta jag pratat håller med mig. Helt ok film, men stämmer den överens med boken? Nej, det är så mycket fel att jag börjar undra hur de ska få ihop det sen!

Och idag, idag kära vänner är det dags. Om två timmar öppnar affärerna i centrum. Jag ska försöka lägga vantarna på ett alldeles eget exemplar. Sedan ska jag försöka läsa ostört så mycket det går. Vad jag pratar om? Harry Potter, sista boken. Så klart!

Herregud, jag är stressad. Har precis insett att eftersom vi åker på vår husbilssemester på lördag, finns det ett gäng saker att fixa tills dess. Typ bestämma resrutt mer exakt. Typ skriva lista på 1000 saker såsom vad vi ska ha med oss, vad som ska tvättas, vad vi ska göra för mat att ta med osv osv.

Dessutom ska jag försöka stämma av allting med de vi ska hälsa på på vägen, se ut de bästa campingarna, lista ut vad vi ska roa Noah med... stress!

Förresten har jag kommit in på Franska A på distans i höst. Hurra! Det innebär att vi kan spara fp en hel termin, att N får gå mer på dagis om han vill, samt att vi får lite mer pengar. Tjo!

Vad mer ska jag fixa? Jo just ja - en lista på vad vi ska handla på Ullared. Jupp, ni läste rätt! Vi ska köra den här husvagnssemestern till fullo, supersvensson ska vi vara. Det är nästan så att vi tänker inhandla matchande träningsoveraller. Men bara nästan! Varför Ullared? Helt enkelt för att det ligger på vägen, vi har aldrig varit där och vi har en del saker som behöver inhandlas innan lillasyskonet kommer. Det ska bli en upplevelse.

Nu har jag bokat biljetter till Harry Potter också. Vi kan inte gå på fredagen, utan tar det på lördagen i sunkiga Nyköping. Det fungerar nog det också, om inte annat blir det lite nostalgiskt!

Åh vad skönt det har varit! Och fortfarande är. Igår läste jag hela dagen. Sov också, och badade skumbad. Sen såg jag på Sex and the city på kvällen, och somnade sent. Sov länge i morse och har sen haft SATC-maraton hela dagen. Nu ikväll ska jag gå och köpa pizza och fortsätta titta på Carrie o co.

Men visst börjar jag bli lite rastlös. Tog mig för att slänga i en tvätt och röja undan lite av Noahs leksaker. *slår mig själv på fingrarna* Jag ska ju bara slappa! Om det bara kunde sluta regna så att jag kan få min pizza snart.

Sötkorven hade förresten ritat en boll med ben och sagt "mamma!". Knaso!

Jag fattar verkligen inte? Det är mulet ute, det ser jag ju. Men så fort jag ska ge mig iväg någonstans så blir det strålande sol och pangvarmt. Men jag kan ju inte åka och bada, för det är fullt med regnmoln på himlen, och skulle jag ens närma mig en sjö skulle det säkert bli skyfall. Orättvist!

Note to self: inte en utflykt till när du är ensam med Noah. Inte. En. Till. Jag vet att jag kommer tänka "ja, men så farligt kan det ju inte vara." Men jo, det ÄR det. Han är ju överallt, hela tiden! Sitter ner, står upp, klättrar, hoppar, ropar och är en sån där helt vanlig tvååring. Med en toksvettig, toktrött mamma som är smidig som barbamamma efter en pizzabuffé. Blä!

Men nu sover sötnosen i alla fall. Och jag sitter här och är nyduschad men har hunnit bli varm igen. Helt otroligt.

Jag funderar lite på att lägga ut en bild på dagens outfit, bara för att roa mina medmänniskor. Jag sitter nämligen här i snickarshorts! Seriöst, jag ser ut som ett mumintroll som svalt en badboll och har missklädsamma snickarbyxor på sig. Absurt! Men sååå bekvämt.

Over and out!

Herregud! Han är ju gammal gubben! Han som var så snygg när han var ung. Jag och lillasyster kan sitta och dreggla lite över honom på min melodifestivaldvd ibland. De där rockslagen. Den frisyren. Den blicken. Det leendet.

Men nu! Min illusion är förstörd! Han är ju jättegammal. Varför visar man upp sig när man är gammal om man inte har en anledning? Han finns ju i allas medvetande som just den där unge snyggingen. Varför vill man förstöra den bilden? Varför inte försvinna ur rampljuset med hedern i behåll? Det är ju skillnad på typ Lill-babs och andra seniorer, de har ju en karriär även senare. Men han hade väl bara den hiten? Varför inte låta det vara bra så då?

Äsch, jag kanske bara är lite upprörd eftersom jag blev så chockad över att han är gammal. Han som var så mysig.
Nu är det en mysko kille med solglasögon i bild. Allsång på skansen rockar!

Jag blir galen! Jag är sugen på någonting, men jag vet inte vad det är. Och jag är riktigt sugen också. Sådär "klockan är tre på natten och jag är på väg hem från krogen men behöver först en campinopizza"-sugen! Men jag vet ju inte på VAD?! Hur ska jag kunna tillfredsställa mitt sug då? Det är inte godis, inte chips, inte ostbågar, inte choklad, inte något av det jag brukar vara sugen på. Inte glass, inte jordgubbar, inte vattenmelon. Vad?! Vad är det?!

Dessutom kommer jag vara fast med det här jäkla suget hela kvällen också, eftersom jag ska vara vaken länge. Fantomen på operan är ju ikväll, men den börjar för fanken 22.30!! Lång kväll för mig med andra ord. Det skulle vara enklare om jag hade vetat vad jag är sugen på. Och sen införskaffat det. Mission impossible? *snyftar*

(Ja, jag vet att jag bloggar mycket om mat eller cravings eller sug. Men suck it up, så är det att ha en gravid kompis!)