Jag kämpar vidare i mina försök till att bli socialt kompetent. På jobbet består dessa försök i att inte enbart säga klyschor som "ibland blir man trött" och "vilket härligt väder det är idag" eller "nu är det i alla fall fredag!", utan faktiskt konversera lite också.

Igår lärde jag mig dock en viktig läxa, nämligen att det inte (verkligen inte alltså) är en bra idé att kläcka ur sig "hade jag varit tvungen att bo i byhåla* hade jag också knarkat"  apropå en diskussion om att en liten ort i kommunen där jag arbetar tydligen var ett knarkcentrum på 70-talet.

Note to self: låt inte ditt ogillande för denna del av världen slippra fram under kafferasten med människor som är uppväxta just här och som alltid har bott just här och som älskar att bo just här. Blir lätt lite kall, avmätt och pinsam tystnad då. Eller så måste man försöka förklara skämtet, vilket blir ännu värre. So just don't, ok kids?

Jag ser det som en lärorik resa mot att bli socialt kompetent.
Någon gång ska jag nå mitt mål.
Fan heller att jag tänker sitta på ålderdomshemmet och bara "nu är det i alla fall fredag!"


*(Byhåla är ett fingerat namn. Duh!)