1. Var går gränsen för vad som är normalt att hitta i sin bh? Som storbystad kan jag ofta använda min bh som extra ficka. Kreditkort, mobiltelefon (jag har stora bröst ja), småflaskor med sprit som ska smugglas in på stadens gymnasiedisco... you name it! Har vi käkat popcorn här hemma kan jag ligga och mumsa framemot småtimmarna på resterna som jag hittar i min klyfta. Men detta brukar jag vara medveten om.

Nyss upptäckte jag dock (och det här är helt sant, fråga min make) att jag hade två kronor i ena bh-kupan. Och någonstans där går kanske gränsen för vad man kan ha i sin bh utan att veta om det?

2. Var går gränsen för extremt redundant information?
Idag ringde jag en man på hans mobiltelefon. Hans mobiltelefonsvarare går igång och han säger typ "du har kommit till min mobiltelefon". So far so normalt. Men efter det sedvanliga "lämna ett meddelande" fortsätter han med att säga "du kan också skicka ett sms till mig, mitt mobilnummer är 070- xx xx xxxx".

Dude! Jag ringde nyss till din mobiltelefon! Det känns som att jag HAR ditt mobilnummer?

(Visst finns det en liten möjlighet att någon har blivit vidarekopplad från typ 118 118. Men kanske inte SÅ stor?)

(Varför känner jag mig alltid nödgad att svara på förmodade kommentarer av typen "ah men nu har du glömt att man kanske kan bli kopplad till hans telefon, då har man ju inte numret", när jag de facto väldigt sällan får såna kommentarer?)

(Och vad kom först, hönan eller ägget? Dvs: får jag så få påpekande kommentarer för att jag svarar på dem redan i inlägget, eller skulle jag inte få det annars heller? En annan intressant fråga är hur i helskotta man kan missbruka parenteser så ofta som jag gör.)