My name is Inga, and I'm from Sweden...

Varför är det så himla lätt att se på folk vilket land de kommer ifrån? Ta mig inte för någon som är bundis med Mengele nu (jag vet redan att jag är elitist och nedlåtande och yada yada yada, men rasist är jag inte), men det ÄR ju otroligt enkelt.

Titta på folk runtomkring er. Bara häromdagen var jag och handlade och noterade en attraktiv man, som jag tänkte "oj, vad snygg och fransk han såg ut". Vid kassan pratade han på franska med sin kompis. Bingo! Och jag kan ju omöjligen ha varit den första som noterat hur himla enkelt det är att peka ut vilka som är finnar och vilka som är svenskar på en finlandsbåt?

För er som precis som jag är rätt bra på det här finns det en rolig lek:

Ställ er på en flygplats. Titta på människor som går mot er. Gissa nationalitet. Kontrollera mot språket de talar/vilken gate de går till om du hade rätt eller fel. I 95% av fallen brukar jag och min syster gissa rätt. Eller, åtminstone ungefär rätt. (Norge och Sverige och Danmark räknas som samma, det får gälla samma för Estland/Lettland/Litauen eller Ryssland/Ukraina, och "Jugoslavien" är helt ok att säga i denna lek. Ingen politik alltså, bara för enkelhetens skull.)

Och det här kommer från någon som alltid får veta hur "svensk" jag ser ut, samtidigt som jag vet att jag har vissa drag från min finska släkt. Jag vet att skenet bedrar och jag vill inte på något sätt påstå att alla från ett visst land har samma drag, eller att svarta har rytmen i blodet och judar har stora näsor och skåningar har stora adamsäpplen eller vad rasbiologer brukar dra till med.

Jag tycker bara att det är rätt fascinerande. För ärligt talat så är det ju mest kroppshållning, kläder, frisyrer, en människas utstrålning som avslöjar henom. Inte generna.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback