I skönheten och odjuret får man i början veta att en häxa förtrollar en ung prins till ett odjur. Han måste lära sig älska och bli älskad tillbaka före hans 21-årsdag, annars blir han ett odjur för alltid.

Sen sjunger de förtrollade betjänterna "i tolv år har vi rostat...." och "det var tolv år sen vi hade ett besök..."

21 - 12 = 9

9 år? Alltså, för det första var det indeed en UNG prins som öppnade dörren för häxan. För det andra känns det lite väl bitchigt att förtrolla en nioåring. Visserligen kan jag känna samma urge när någon skitunge går på och spindelmannen och annat skit, men ändå. En nioåring?

Bitterføtze, I think minsann!

(Och denna ska in under kategorin "det är helt ok med sjungande tekannor, men det är lite lite märkligt när årtalen inte stämmer")