Så här är det. Barn ska åka baklänges. Så länge det bara går, så länge man kan, och tills de är allra minst fyra år. Det är liksom inte valfritt, så är det bara. Man kan vara en kass förälder i övrigt om man vill, men barn under fyra år ska åka baklänges! Får de plats även över fyra år ska de självklart fortsätta sitta baklänges.

Varför? Tja, det är så här enkelt:

Krock om barnet sitter baklänges:




Krock om barnet sitter framlänges:




Ni fattar skillnaden? Baklänges = barnet överlever. Framlänges = barnet knäcker nacken och dör. Dör. Skit samma om barnet sitter obekvämt baklänges, skit samma om barnet vill titta framåt. Barn ska åka baklänges så länge det går! Hellre ett brutet ben än en bruten nacke. Och de allra flesta barn kan sitta baklänges tills de är fyra år, om det inte har jättar till föräldrar.

Så - inte för att någon som läser den här bloggen är förälder, men ändå - enkelt är det att inte vara en idiotisk förälder. Vet man inte bättre får man förlåtas. Så länge man vänder tillbaka så fort man får veta hur viktigt det är!

Om man VET att barn ska åka baklänges, men skiter i det. Ja... vad finns det för annat ord än idioti?