Ja jag vet. Jag borde inte blogga om mina barn. Det är så trist. Så Pernilla Wahlgren. (Och VEM vill vara som henne?!)

Men ibland när man har en unge som är väldigt söt, då kan man inte låta bli. Och ibland när man har två ungar som är väldigt söta, då är det ännu svårare. Så nu mina damer (uppenbarligen inga herrar) får ni några smakprov ur min vardag:

P: Jag vill inte att du hoppar i soffan Noa
Noa: Emmy sa hon vill jag hoppar i soffan.

(Troligt Noa, troligt!)

***********************

Noa: Han (en barbapappagubbe) hängde i taket. Sen jag hängde i taket. Då sa jag: "Hjälp, jag hänger i taket!"

(Om man gillar roliga historier av sorten "två älgar var ute och flög..." är det faktiskt skitkul)

***********************

Noa trollar hemma hos morfar: Halsbandet borta... tadaaa här är det!! Borta... tadaaa! Borta.... tadaaa!
Emmy: Tadaaa!

************************

Imorgon är det storbarnets födelsedag. Han ska tydligen ha en groda i paketet. Jag tror att vi måste börja screena böckerna de läser på dagis.