Och jag ska gå på sånt där tjusigt affärsgrejs. Lite mer exakt så är det lunch + föredrag för marknadsmänniskor. Och då ska jag vara jättesocial och prata med folk och ta i hand och inte sitta och tissla med jänet hela tiden! Jag är pånyttfödd, jag ska vara professionell!

Men så är ju kruxet att jag har lockat håret idag. Fint framifrån, om jag får säga det själv. Men så tror jag nog att min mamma käkade neurosedyn eller vad det nu heter när hon var gravid med mig, för jag har så korta armar att jag liksom inte når med lockmaskinen till håret dit bak. Så där är det rätt glest med lockarna. Och så bad jag P att locka istället, men alltså... han är bra på att öppna ostbågspåsar, men han är inte en hejare med locktången precis.

Så jag får nog backa ifrån folk efter att jag har hälsat och varit social. Eller typ hojta "åh, en rosa elefant utanför fönstret", för då lär de ju tycka att jag är så knäpp att mitt olockiga bakhuvud inte ens noteras. Å andra sidan kanske det motverkar mitt mål med lunchen, dvs att verka världsvan, social och typ normal.

Det kanske är bäst om jag sitter och tisslar med jänet i alla fall?

(Påminn mig förresten om att jag ska blogga om att jag älskar tonåringar, någon dag. Jag hinner inte nu, men det finns så mycket att säga om det ämnet. Så hojta till om inget sånt inlägg har kommit inom den närmsta veckan)