Ibland undrar man hur sött ett enda litet barn kan vara.

N kommer in från lekparken.

N spiller vatten på golvet.

N säger "papper" och jag säger "ja, hämta papper då"

N tycker att pappret är för långt bort, så han lägger sig ner och slickar upp vattnet istället!

Självklart börjar jag tokskratta. Vad annars kan man göra? Där kan man tala om att "think outside the box"!