Ja må han leva, min älskade korv!

Men egentligen, varför firar man födelsedagsbarnet? Det är ju för bövelen mamman som borde firas? Jag klämde ut en unge på nära fem kilo. Jag höll på i nästan ett dygn med att försöka få ut honom. Jag födde en unge med största huvudmåttet ever. Var är mina presenter?

Fast å andra sidan, jag har ju fått korven. Världens vackraste, finaste, underbaraste, härligaste, viktigaste och bästa lilla person! Det är ju DET som räknas! Jag är så glad så glad att jag har honom. Hur levde vi innan? Vad tråkigt vi måste ha haft det.

Så, grattis till mig! För jag har fått älskade lilla N. Och så ska jag skämma bort mig med jordgubbar och grädde till efterrätt efter fetaostpajen. För de där 22 timmarna och det där stora huvudet som skulle ut...