När jag var yngre var det viktigt att se bra ut. Och jag gillade skor! Och jag hade bekväma skor. Därför är det inte konstigt att P frågade "vad har hänt med dig?" när jag sa att mina supersnygga lågskor var för trånga för att jag skulle kunna ha dem. Hade det varit för några år sen hade jag klämt ner fötterna och tänkt "vill man vara fin får man lida pin". De som har känt mig länge kommer ihåg när jag köpte ett par lilaröda converse i alldeles för liten storlek, bara för att de var på rea!

Så vad har hänt? När gick jag från högklackade sandaletter till söndriga fula "din sko-sneakers"? När slutade jag bry mig om vad jag har på fötterna?

Jag har en misstanke om att det har med N att göra. Så lagom snyggt att jaga efter en busig unge i ett par opraktiska (men ack så snygga) rosaturkosa högklackade sandaler.

Men! Nu har jag återupprättat min heder lite! På lager157 köpte jag nämligen tre par skor i helgen: två par converse (ett par roooosa!!) och så ett par ballerinaskor. Så att jag kan vara fotfin fastän jag jagar N. Ett litet steg för mänskligheten, ett snyggt steg för mig!