Nej, Rubriken har väl egentligen ingenting med inlägget att göra. Men helt plötsligt fick jag den textraden i huvudet, och eftersom jag använder den här bloggen till att häva ur mig precis allt jag tänker på (att jag har några läsare alls är faktiskt rätt remarkabelt (eller anmärkningsvärt, om ni så önskar) ) kände jag att jag ändå ville förära det här inlägget med lite Skifs-poesi.

Så.

Dagen har inte börjat bra.
När man börjar dagen med snö över hela de (tunna) strumpbyxorna, då vet man att det inte går bra nu.
När man sen får ett hårstrå i ögat som gör ont och stör sikten, då vet man att det inte går bra nu.
När man due to nämnda hårstrå i ögat backar på ett garage, då vet man att... ja, ni fattar.

Sen kan vi fortsätta morgonen med snorhal isbana på hela motorvägen. Bilen svajade hit och dit (fastän jag bara körde i 70), och jag satt och formulerade "hej, jag har precis överlevt en bilolycka"-blogginlägg i huvudet. Det går alltså inte bra nu. Lägg gärna till att det förbannade hårstråt fortfarande är kvar i ögat.

What to do?
Som jag ser det har jag två alternativ:

1. Gå till systemet, köpa lite sprit och dricka mig full. På så sätt skulle jag ju definitivt slippa problemet med ett hårstrå i ögat, ety när jag är full bryr jag mig inte om såna petitesser. Dessutom skulle jag slippa oroa mig för att köra hem på den ishala motorvägen. Ett väldigt lockande alternativ, som dock blir lite svårt att utföra med tanke på att jag... ska jobba.

2. Gå ner till vår skolsköterska och be henne att ta ur hårstråt. Inte lika roligt, men antagligen bättre för min framtida karriär.

Svåra val jag står inför så här på morgonkvisten.