Trodde ni verkligen att en narcissist som jag skulle låta min 25-årsdag få passera obemärkt? Knappast va.
Därför, i full "fläka ut hela sitt liv på nätet"-anda, presenterar jag:

Min födelsedag!



Först åt vi tårta. Och nej, det är inte jag på bilden. Men hey - jag var osminkad. Inga osminkade bilder på en offentlig blogg. Mina barn däremot är jag bekväm med att hänga ut. Etisk och fin är jag.



Av mina barn fick jag ett par härligt kitschigt fula plyschtärningar till min lilla bil. Så att jag smälter in i det raggarsamhälle där jag arbetar. De är så empatiska.



Efter jobbet fick jag äta vilken rätt jag ville. Ty sådan är traditionen i vår familj. I mitt fall innebar "vilken rätt jag vill" Moules Marinières, med hemmagjorda pommes till. Och aioli. Ser ni hur gott det var?



Sen skulle jag/vi försöka ta en bild på mig i min nyinköpta födelsedagsklänning. Utan att tuttarna skulle se mosade ut. Och utan att håret skulle skrika "silverschampo, here I am. Kom och ta mig långt härifrån klapp klapp". Som synes misslyckades det.



Så istället hånglade vi. Herregud, mannen har precis gett mig en resa till Amsterdam. Klart han får lite kärlek!

Glad födelsedag (här tänkte jag göra en snygg svengelsk direktöversättning av ordet birthday. Tills jag insåg att tja... det redan var det) till mig!